Nä men om man skulle ta och bli lite seriös med den här bloggen?!


Hej på er alla.

Jag kan berätta (för er som undrat?) att jag inte fick jobbet som tågvärdinna hos SJ. Jag klarade HELA rekryteringsprocessen, fick till och med gå och ta "drogtest för arbetslivet" + fullständig läkarkontroll. Jag skulle fått jobb OM det inte vore för att det blev för många sökande som klarade hela rekryteringsprocessen. Fan vad bitter jag blev. Men det är kul att höra att dom på SJ säger att dom hoppas att jag söker nästa gång de rekryterar och att jag ska nämna namnen på de jag träffade under intervjuerna och säga att jag klarade hela rekryteringsprocessen. Hur som haver är jag bitter över detta, det här var verkligen min chans bort från allt dåligt kändes det som.

Jaha, vad sylletsätter jag mig med nu då undrar ni säkert. Jo, det ska jag tala om. Jag går numera en serviceutbildning via arbetsförmedlingen med inriktning på försäljning. Jag har gått den i tre veckor nu och trivs ganska bra faktiskt :) Vi har precis blivit klar med basic-delen och ska nu inleda ett projekt som jag inte vet så mycket om än, vi får informationen om det på tisdag, Men jag kan ju berätta det jag vet och det är att vi ska tillsammans med turistgruppen göra en broschyr som ska lanseras ute i Europa.

Vad mer...? Jo, jag och stefan gjorde ju slut i slutet av augusti eller när det nu var. Men vi fortsatte umgås som om vi var tillsammans, gav det liksom en andra chans. Jag har kämpat som en tok utan något direkt resultat, eller snarare utan att ha fått någon form av respons tillbaka från Stefan, han bara gav upp. Men det blir väl så, när en är osäker på vad man vill och den andra är helt säker på vad den vill och kämpar, då blir det att man kväver den andra personen istället för att göra det bättre. Så för 1,5 vecka sedan sa stefan ifrån och vi gjorde då slut "på riktigt". Det känns förjävligt. Jag vet inte hur man går vidare från att inte bara älska någon utan att fortfarande vara kär i någon, till att helt släppa personen i fråga. Jag har gråtit som en jävla tok, mamma har varit till stor hjälp under det här. Har haft ett antal mental breakdowns sedan det hände, legat och haft ont i hela kroppen. Tanken av att aldrig mer få kyssa Stefan, hålla om och bli omhållen av honom, sova med honom och att han ser in i mina ögon samtidigt som han ler och säger att han älskar mig, gör så jävla ont. Han har liksom inte bara varit min pojkvän som jag har trivts så himla bra med, han har varit min bästa vän, den jag vänt mig till när jag haft det jobbigt och den jag pratat om min dag med. Jag älskar dig så sjukt mycket Stefan. Jag vet inte hur jag ska lyckas eller hur jag ens ska gå tillväga för att komma över dig, men på något sätt borde det väl gå.

Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg så är (var) jag med och hjälpte till på Stefans och Beas blogg (adistantdream.blogg.se) vilket jag tyckte var så sjukt jävla kul!! MEN jag kommer inte klara av att vara omkring honom, att ständigt bli påmind om mina känslor för honom och sen genast i samma sekund komma på att han gjort slut. Det kommer göra för ont. Men hur fan gör man nu då?!?! Om jag "raderar" han helt ur mitt liv, ja då försvinner ju kanske känslorna eftersom han "glöms bort" men då om jag råkar se honom på stan eller något liknande så kommer dom ju genast komma tillbaks igen. :S Jag fattar verkligen inte hur fan man gör. Blir så jävla arg och frustrerad hela tiden över den här jävla situationen och önskar att allt bara var bra.


Jaja, nu var det nog pratat om mig för den här gången. Ska försöka att börja uppdatera den här bloggen lite mer flitigt. Jag håller på och filmar våran dumma katt som jag hade tänkte klippa ihop till en kortfilm som jag tror kommer uppskattas (i alla fall kommer man skratta åt han, haha!). Men det är ett senare projekt.
Hoppas inte ni som läser bloggen tror jag är självmordsbenägen nu, för så är inte fallet. Jag är bara sjukt ledsen över det som hänt, att liksom INGET vill gå min väg hur mycket jag än kämpar. Men men, life goes on..

Sist men inte minst, vill jag gratta Anja som fyller 21 år idag, Hon befinner sig just nu i Thailand den jäveln, Saknar henne som en tok. HOPPAS DU HAFT EN ALLDELES UNDERBAR FÖDELSEDAG BUBAN! <3


Som extra krydda på moset så slänger jag upp en bild på mig och Bea när vi var på fest i Orrviken för någon helg sedan. Hare bra, hej!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback